Rethinking norms

Verktyget Risk Acceptance Ladder används för att bedöma varför människor fortsätter med beteenden som de vet är skadliga, eller varför de inte deltar i beteenden de vet är bra. Julie Dirksen, edtech-guru och författare till boken “Design for how people learn”, har omarbetat Risk Acceptance Ladder till tolv olika steg som åskådliggör var och varför människor kan köra fast i till exempel ett lärande eller ett förändringsarbete.
När vi pratar om kön så är det viktigt att vi ser till att alla dessa delar av kön får plats och att vi inte glömmer att könsidentiteten – så som du själv identifierar dig i förhållande till kön – är det som är överordnat i att bestämma ditt kön. Skriver Jenny Claesson i det här blogginlägget.
I en nyligen publicerad undersökning konstateras att den man som har en feminint kodad röst och kroppsspråk, och kvinnor som har manligt kodat kroppsspråk, utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. Detta beror, enligt forskarna, på att den som möter personen lätt faller för stereotyper och gärna utgår från en ”gaydar”, det vill läsa läser personen som homosexuell.
Normkritik handlar alltså om att synliggöra konsekvenser och hur de påverkar människor, inte om att skapa miljöer där alla är exakt likadana. Vi får med normkritik en förståelse för vad som omger oss, vilka som gynnas och/eller missgynnas av olika normer och kan utifrån det ta ställning till om detta är något vi behöver åtgärda.