Tre argument för en riktigt bra jämställdhetspolicy

Regina Petrushenko är normingenjör på Add Gender och skrev sin kandidatuppsats i genusvetenskap om Jämställdhetsmyndighetens styrdokument. I arbetet lärde hon sig analysera policydokument, och här skriver hon om tre argument till varför alla behöver ha en riktigt bra jämställdhetspolicy.

I jämställdhetsarbete jobbar vi ofta med att analysera och skriva fram policys. Det är ett verktyg för att hjälpa företag bli mer jämställda, men samtidigt kan en jämställdhetspolicy avfärdas som ”onödig”, ”politiskt korrekt” eller behandlas som ett nödvändigt ont. Man kanske har en policy, skriven för flera år sedan, undangömd i en mapp i väntan på att någon ska fråga efter att få läsa den (vilket ingen någonsin gör). Jag tycker det är helt fel sätt att hantera policys på.

I det här inlägget kommer jag ta upp tre argument till varför en jämställdhetspolicy måste prioriteras i organisationer. Har ni tänkt på att jordens överlevnad hänger på länders klimatpolicys och att de efterlevs? Men det behöver inte handla om mänsklighetens överlevnad för att du ska inse att policys är viktiga.

1. Jämställdhetspolicy för resursfördelning

En policy kan se till att det alltid finns resurser att förbättra jämställdheten. Det kan handla om föräldraledighet, utbildning, råd köpa in material som passar flera kroppar, lika löner, jämställda rekryteringsprocesser… jämställdhet är en investering i organisationens utveckling och investeringar är inte gratis. Därför behövs en policy.

2. Signal till medarbetarna

”Symbolpolitik” har fått ett dåligt rykte, eftersom det handlar om värderingar och inte om något konkret. Men det finns en viktig anledning att signalera att man värderar jämställdhet högt. Och det är att medarbetare känner att de kommer tas på allvar om de kommer med frågor eller problem. En synlig jämställdhetspolicy signalerar att trakasserier och ojämställdhet kommer inte sopas under mattan, utan du kan vara trygg med att lyfta detta.

3. Jämställdhetspolicy för maktfördelning

En policy, speciellt en som är skriven tillsammans med hela arbetsplatsen, gör att besluten inte enbart ligger hos chefen. Risken med att inte ha några dokument är att jämställdhetsarbetet hänger på vem som för tillfället är chef, eller vem som för tillfället har mandat att besluta. En policy gör att medarbetare kan få större makt att påverka arbetsplatsen.

En policy är ett verktyg, ungefär som en skruvmejsel, och precis som med skruvmejslar är det inte säkert att en passar alla. En stjärnskruvmejsel som är perfekt för stjärnskruvar funkar kanske inte alls för spårskruvar. Precis som Kinas klimatpolicy kanske inte alls funkar för Sverige, och ett företags jämställdhetspolicy inte behöver passa alla företag. Men du vet att den funkar när det är lika enkelt att vara kvinna på jobbet som det är att vara man. 

Profilbild Regina Petrushenko
Författare: Regina Petrushenko
Kontakt: regina@spicybrain.org

Mer från bloggen

Privilege Walk Corona – övningsupplägg

Under coronapandemin uppfattade Sofia B Karlsson, head of education in gender equal and inclusive sports på RF/Sisu ett stort engagemang och solidaritet hos människor. Samtidigt insåg hon att många är omedvetna om sina privilegier. Det blev stoffet till Privilege Walk Corona.

Läs mer >>

Reklamombudsmannen behöver din hjälp!

Frida Stjernholm är Add Genders marknadschef samt ledamot i Reklamombudsmannens Opinionsnämnd (RON). Hon förklarar vad Reklamombudsmannen är, dess uppdrag och hur du gör för att anmäla reklam som du misstänker bryter mot marknadsetiska regler.

Läs mer >>

Att möta motstånd i förändringsarbete

Verktyget Risk Acceptance Ladder används för att bedöma varför människor fortsätter med beteenden som de vet är skadliga, eller varför de inte deltar i beteenden de vet är bra. Julie Dirksen, edtech-guru och författare till boken “Design for how people learn”, har omarbetat Risk Acceptance Ladder till tolv olika steg som åskådliggör var och varför människor kan köra fast i till exempel ett lärande eller ett förändringsarbete.

Läs mer >>

Besöks- och postadress:

Add Gender Sverige, Götgatan 58 b, 118 26 Stockholm

Kontakt:

hej@addgender.se

2021 AddGender. Design av Framtidsbyrån