Vad tänker du på när du hör ordet “valberedning”? Makt är förmodligen inte det första som dyker upp. Det är kanske mer självklart att styrelsen i en förening eller organisation har makt. Jenny Claesson på Add Gender skriver här om vad det innebär att ha makten, och ansvaret, att välja ut en styrelse, och ger tips till valberedaren.
Vad gör en valberedning?
Valberedningen är den roll som tar fram ett förslag till medlemmarna att rösta på. De intervjuar sittande styrelse och tar fram en profil för vem som kan komplettera styrelsen, de hittar och intervjuar kandidater till nästa styrelse. Deras nätverk utgör många gånger underlaget för vem som blir vald in i en styrelse.
Valberedningen är en ganska bortglömd maktfaktor i föreningslivet och andra organisationer som har en förtroendevald styrelse. Det brukar inte vara ett prestigefyllt uppdrag, utan årsmötet tvingar fram några “frivilliga” på sittande möte som får det otacksamma arbetet att tjata och dra i folk till nästa styrelse. Men så behöver det inte vara. Fler och fler ser vikten av att ha en medvetet vald valberedning med bred representation som en kvalitetssäkrare för en bättre fungerande styrelse (vi har skrivit mer om själva ledarskapet här).
Idag sitter jag i två valberedningar och jag tycker att det blir tydligare för mig varje process hur viktig den här rollen är. Hur skickliga vi är på att intervjua och bedöma sittande styrelse och även se hur den skulle kunna kompletteras och bli ännu bättre gör stor skillnad. Jag är riktigt förvånad över att inte valberedningen har högre status eller ses som den maktfaktor den är.
Exempel: Riksidrottsförbundet
Riksidrottsförbundet har könskvoteringskrav till specialidrottsförbundens styrelser. Men ännu hårdare krav finns på valberedningarna, där målet är att uppnå jämn könsfördelning. I en rapport från Riksidrottsförbundet från 2017 kan man läsa att kraven på jämställd könsfördelning var högre för valberedningarna än för styrelsen, där valberedningen har som mål att ha en helt jämn könsfördelning (50-50), medan styrelsens mål är 40-60%.
Varför är det viktigt att fokusera på kvotering i just valberedningar, så viktigt att det skrivs rapporter om ämnet? Jo, det är forskningsbaserat. En studie från år 2000 på just valberedning visade att styrelseförslaget upplevdes bygga på objektiva och neutrala kriterier- men egentligen så lyftes maskulina ideal, som kvinnor inte lika lätt kunde leva upp till, vilket gjorde att kvinnor inte valdes in i styrelserna. En annan studie från 2009 visade att rekryteringsprocessen till styrelser var exkluderande eftersom valberedningen söker efter kandidater i informella, nära sociala nätverk, så det blir inte så stor mångfald och nyanlända i Sverige får svårt att ta sig in. Riksidrottsförbundet har kommit så långt att det står tydligt i skrift vad som gäller, det ökar tyngden i frågan och visar att det spelar roll att verkligen ta valberedningsuppdraget på allvar!
Valberedningsguide för mångfald
För många år sedan skrev jag och jämställdhetsexpert Johanna Lundin på Equalate en valberedningsguide för Branschorganisationen Mångfaldsföretagarna där vi tryckte på att det är viktigt att fundera på både vilka (perspektiv) som finns i styrelsen men också vilka som saknas, så att vi kan leta mer riktat efter dessa. Vi vet från forskning att vi gärna väljer sådana som liknar oss själva om struktur saknas, så därför behövs riktlinjer för hur valberednignar ska sättas samman.
Utan riktlinjer gynnas de som man redan är van vid att gynnas, medan en tydlig struktur gynnar de som har svårare att ta sig in.
Tips till valberedaren
Här kommer tre tips på hur du kan göra valberedningsarbetet mer inkluderande, vill du ha fler så kommer även ett boktips (nu slutsåld) där yours truly är intervjuad: Vägvisaren – valberedning i åtta steg av Mirella Pejcic
- Bestäm hur valberedningen ska arbeta, dela upp arbetet och se till att ha processer där allas röster hörs.
- Intervjua sittande styrelse utifrån vad som fungerar bra och om det är någon kompetens som saknas. Sätt därefter upp kriterier för vem ni letar efter till nästa styrelse.
- Analysera magkänslan – varför gillar du vissa kandidater mer än andra? är det för att de liknar dig? Återgå till kriterierna ni satte upp, uppfyller kandidaterna dessa?
