Lika barn leka bäst – olika barn lär sig mest!

Behöver du övertyga någon om varför mångfald borde prioriteras? Eller är du bara allmänt intresserad av hur mångfald hänger ihop med beslutsförmåga? Jenny Claesson på Add Gender skriver här om hur olikhet skapar lärande.

Lika barn leka bäst heter det ju, men jag vill gärna lägga till: olika barn lär sig mest. Vi vet att det är lättare att komma till beslut om gruppen är lik varandra, då har ni samma världsbild och uppfattningar om hur det är att leva och var svårigheter finns till exempel. Det blir ett grupptänk. Ni är mer överens redan från början, ser säkert liknande lösningar och det känns stabilt och tryggt att fatta beslut.

Är gruppen mer olik, har olika syn på hur världen är beskaffad och hur lätt eller svårt olika saker är, eller hur mycket motstånd det finns – ja då är ni mer splittrade redan från början. Era lösningar kommer kanske se mer olika ut beroende på vem som frågas. Kanske har ni väldigt olika ålder och har vuxit upp i olika tider med allt vad det innebär, eller så har ni helt skilda utbildningar och därmed olika metoder med er in i arbetslivet, eller så kanske ni har helt olika liv eller politiska intressen. Ibland kanske olikheterna är så stora att ni inte kommer överens.

Vi lär oss av mångfald

Beroende på vem du är så låter kanske den första gruppen enklare att navigera i om det är beslutsfattande som är målet. Men de diskussioner ni kommer att tvingas ha i andra gruppen, där ni förklarar för varandra hur ni tänker och lyssnar in hur andra tänker kommer att ge er större förståelse för hur olika åsikter kan uppstå och vad de bottnar i. I andra gruppen kommer ni att lära er mer. Både om andra men också om er själva. Normer syns när någon utmanar dem, när förväntan inte går i uppfyllelse, om andra inte reagerar som du förväntat så får du också syn på dig själv och vilka övertygelser du tar för givet. Vi har tidigare skrivit om att inkludering kräver tid.

Mångfald finns såklart mer eller mindre i varenda grupp  – du har inte ett exakt likadant liv som någon annan, inte ens någon i din familj. Du har en egen identitet, egna upplevelser och erfarenheter som präglar dig. Men bli uppmärksam på vilka “barn” du vill leka med och omger dig med, på vilka sätt är ni lika? Vari består era olikheter?

Snabba beslut vs hållbara beslut

Är syftet att så snabbt som möjligt fatta beslut, eller är syftet att fatta ett så hållbart beslut som möjligt? Om det är det senare så bör du sträva efter mer diskussion, fler konsekvensanalyser och fler perspektiv i dialogen. Om ni är helt homogena då? Säg att ni har samma utbildning, är nästan lika gamla, har samma uppväxtvillkor, liknande familjesituation, liknande politiska åsikter och tjänar ungefär lika mycket. Kan du göra något för att uppmuntra en spretigare diskussion? Kan du uppmuntra olikhet i homogena grupper? Det kanske låter tokigt men jag tänker mig att det är möjligt precis på samma sätt som vi ofta söker överbrygga olikhet med att se vad vi har gemensamt. Det är bara att vända på steken så att säga. Det kan vara nyttigt att uppmuntra olikhet eftersom vi ofta i svensk kultur strävar efter konsensus och att vara överens. 

Låter det jobbigt? Testa i alla fall. Och se vad du kan lära dig. 

STORT OBS! Akta er för att uttala er för grupper ni inte tillhör eller tro att ni kan representera de som inte finns i dialogen. Du är bara du (och det är inte så bara!), men det räcker inte alltid för att förstå andras situation, behov och önskemål.

Jenny Claesson
Författare: Jenny Claesson
Kontakt: jenny.claesson@addgender.se

Mer från bloggen

Var kommer du ifrån, egentligen?

Ulrika Husmark berättar om vithetsnormen utifrån en insikt hon fick på tunnelbanan. Här ger hon några tips för att inte vara en vardagsrasist. Rasism behöver alltså inte bara vara extrema, hatiska kommentarer. Vardagsrasism är något många av oss utövar, ofta utan att tänka på det. Du som är privilegierad och sällan utsätts för kränkningar kan dessutom ha svårare att se din egen maktposition och förstå andras utsatthet. 

Läs mer >>