Arkiv för mars 2020

Tystnad betyder inte att allt är bra

”Vi har inga problem med kränkningar eller trakasserier på vår arbetsplats”, tänker du kanske, eftersom du inte har fått signaler på att någon har behandlats illa.

Men bara för att ingen har klagat eller sagt ifrån behöver det tyvärr inte betyda att allt är bra hos er. Många anställda blir utsatta utan att varken berätta eller göra en formell anmälan.

Det finns många olika förklaringar till tystnaden:

Skydda arbetsgivaren

Medarbetaren gillar sin arbetsgivare i stort, och vill inte smutskasta eller skapa negativ uppmärksamhet.

Makt och beroende

Den som utsätter har ofta en maktposition genom att vara äldre, ha högre position, mer pondus eller har varit anställd längre. Personen kan därför påverka andras karriärmöjligheter, och försätta dem i en beroendeställning. Detta är ännu vanligare vid tillfälliga anställningar, då medarbetare inte vill verka krångliga och riskera fortsatta uppdrag genom att påtala en kränkning.

Medskyldig

En del tycker det är pinsamt eller tar till och med på sig skulden för trakasserierna. Som utsatt kan en tänka att en borde ha vetat bättre än att klä sig på ett visst sätt, eller åka hiss med en viss kollega eller att hen inte var tillräcklig tydlig i sitt motstånd och därför är delvis ansvarig för kränkningen.

Offerroll

Kränkningar och trakasserier kan göra att den som blir utsatt känner sig som ett offer. Eftersom få personer vill vara ett offer och därmed erkänna att en är utsatt för förtryck och maktövertag, förminskar en istället sina känslor och slätar över det som har hänt genom att inte anmäla.

Gaslighting

Om den som blir utsatt säger ifrån men ständigt får höra att hen överreagerar, är överkänslig eller humorlös kan en börja tvivla på det som hände och om det verkligen var så farligt. Beteendet kallas gaslighting och påverkar en persons självkänsla och verklighetsuppfattning om vad som är rätt och fel. Konsekvensen kan bli att någon som är utsatt inte litar på sitt eget omdöme och därför struntar i att göra en anmälan.

Hur ska jag anmäla?

Det kan finnas osäkerhet kring hur, när och till vem en ska anmäla. Måste det göras på ett visst sätt? Behövs en polisanmälan? Ska det ske inom en viss tid? 

Normaliseringskultur

Många kränkningar och beteenden är så vanliga i samhället eller i en bransch, att varken förövare och utsatta inser det felaktiga. För en del är plumpa skämt och trakasserier så frekventa att de upplevs som något en får räkna med i vardagen. Då blir det heller inte aktuellt att säga ifrån eller anmäla. 

Råd för att uppmuntra ärliga medarbetare

Så, även om ingen har berättat eller gjort en formell anmälan behöver det alltså inte innebära att allt är frid och fröjd på er arbetsplats. För att komma åt kränkningar i arbetslivet behövs ett lyhört och öppet ledarskap. Här är några råd för att nå dit:   

  • Uppmuntra anställda att anmäla; hellre för ofta än för sällan. Den som anmäler ska bli tagen på allvar och inte få höra att hen är gnällig eller överkänslig. 
  • Låt medarbetarenkäter och utvecklingssamtal innehålla frågor kring trivsel, arbetsklimat och kränkande särbehandling. 
  • Se till att medarbetare känner till er policy mot trakasserier och sexuella trakasserier och se gärna till att det finns exempel på vad som kan vara sexuella trakasserier. 
  • Stoppa normaliseringskulturen. Om ni låter mindre allvarliga kommentarer, bemötanden och skämt passera, kan det öppna upp för mer allvarliga beteenden. 
  • Skapa en kultur som inte är bestraffande när det kommer till att lyfta kritik, klagomål eller svåra frågor. 
  • Låt samtal om attityder, jargonger och organisationskultur vara lika självklara hos er som diskussioner om budget och resultat.

Lycka till med arbetet och hör av er om du behöver råd eller stöd från mig eller oss andra normingenjörer på Add Gender.

Släpp normerna loss – det är vår!

Passa på att slänga ut jämställdhetsplanen och öka takten för inkludering med en digital normplattform

Nu har vi fått testa våra gemensamma oskrivna regler och se hur de fungerar när det fysiska mötet inte längre är normen och våra ekonomiska prioriteringar ställs på sin spets.

Jämställdhetsprojekt planeras om, mångfaldsutbildningar läggs på is och hashtaggen #Agenda2030 ersattes plötsligt med #Covid19. Vad kommer detta betyda för hållbarhet, mångfald och vårt öppna och inkluderande samhälle?

Jag tog Add Gender igenom krisen 2008-2009. Det var hemskt att se hur en viktig fråga som jämställdhet och mångfald inte hade budgetar eller en plats på agendan och därför föll ur prioriteringen. Vi fick på många platser börja om helt från början. 

Jag vill dock tro att vi inte går ner i samma vatten nu som då. Jag är inte den enda företagsledaren med en näsa för hållbarhet som nu ser ett gyllene läge att ställa om.

Kanske står vi inför det bästa läget någonsin att återuppfinna mångfaldsarbetet och ställa om från ett mindre agilt antidiskrimineringsarbete – instängt i en jämställdhetsplan – till att bli mer digitalt och effektivt genom ett normmedvetet strategiskt arbete.

Med andra ord: Det våras för normplattformen!

Låt oss tillsammans bli lösningsfinnarna i dessa utmanande tider!

Fundera på vilka effekter ni skulle kunna skapa om ni nu började jobba mer digitalt med att kartlägga och utveckla företagets oskrivna regler och normer? Hur skulle ni genom digitala mötesrutiner, under denna omställning som görs, kunna bli ännu bättre på att också jobba jämställt? Hur kan ni bli proffs på jämställda interaktioner?

Vi har sedan 1,5 år jobbat i digitala team med normingenjörerna som sitter över hela Sverige. 

Den omställningen gjorde vi av tre skäl: 

  1. När du är liten företagare måste du kunna leda dig själv (eller så blir du egen för att du kan leda dig själv). När du kan leda dig själv då behöver du inte låta din motivation styras av fysiska platser i samma utsträckning, vill du kunna jobba flexibelt, då blir digitala lösningar en nödvändighet.
  2. Vi ville bidra till ett hållbart samhälle genom att minska vårt resande, då behövde vi normingenjörer på många olika platser, eftersom hela Sverige är vår arbetsplats inom ett förhållandevis smalt expertområde.
  3. Vi tror inte att vi kan förändra normer till att bli med jämställda och inkluderande om vi inte förstår oss på hela Sverige. Tätort som glesbygd, industrier som turistnäring. Vi behöver normingenjörer över hela landet av fler anledningar än ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet blev målet. Därför har vi fokuserat på att göra vår certifieringskurs till att bli normingenjör så digital som möjligt. Idag ses de blivande normingenjörerna bara tre gånger på ett halvårs lång digital kurs. Fler kan delta som inte bor i Stockholm eller Göteborg. 

Få hjälp av normingenjörerna snabbt och enkelt

Vi har gedigen erfarenhet av digitalt utvecklingsarbete och vi kan hjälpa er att hålla farten i jämställdhets och mångfaldsarbetet . Vi  kan förstå ert nuläge och ge er konkreta verktyg för att nå er potential – helt på distans!

Bland annat kan vi hjälpa er mer:

  • Strukturera upp normarbetet så att det blir enklare att förstå visuellt och därmed att kommunicera på distans och utan tydliga ledare på plats – vår normplattform är en perfekt modell för detta.
  • Digitala mötesrutiner då det kommer till att inkludera fler – jargongen stannar inte på den fysiska platsen. Sexism, rasism och kränkande särbehandling finns även i digitala forum.
  • Uppdatera er policy kring vab och hemarbete så att systemet blir rättvisare  
  • Hitta verktyg för att kompetensutveckla och få råd genom digitala möten och utbildningar av våra normingenjörer.

Ett bra och enkelt steg nu är att du anmäler dig till vår utmaning i att få koll på din normplattform. Senast den 9:e april vill vi veta om du är med!

Klicka här för att läsa mer och anmäla dig: https://fa-koll-pa-er-normplattform.confetti.events/

Tills dess, tvätta händerna!
/ Pernilla Alexandersson med team
Vd och grundare Add Gender AB

Bli normingenjör hösten 2020

Vill du verka för jämlikhet och öka takten på inkluderande normförändring? Hos oss får du både förhållningssättet och titeln ”Certifierad Normingenjör”.

Den 24:e september 15:30-18:30 sätter vi igång i på två geografiska platser: Stockholm och Göteborg och ses sedan 2-3 gånger till under hösten innan du är redo för certifiering.

Måste du medverka på distans så löser vi det!

Läs mer på länkarna nedan.

Stockholm: https://certifierad-normingenjr-till-hsten-2020.confetti.events/

Göteborg: https://certifierad-normingenjr-till-hsten-2020-goteborg.confetti.events/

Ps. Om du är intresserad men inte plats eller datum passar dig, ja då går det jättebra att höra av sig! Ibland skräddarsyr vi kurser och du kan hjälpa oss att fylla en grupp på en plats nära dig.

Välkommen att bygga inkluderande normer tillsammans med oss.

Kvinnodagen: kamp, sorg eller hyllning?

Profilbild på Pernilla Alexandersson. Hon har ljusfärgad hy och brunt kortare hår med lugg. Pernilla har på sig en röd långärmad tröja och ett halsband med en rund platt sten.

Som många vet så är 8:e mars den internationella kvinnodagen. Redan 1910 la den tyska socialdemokraten och senare kommunisten Clara Zetkin fram idén om en internationell kvinnodag. Detta gjorde hon på den internationella socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn. De första åren firades dagen någon gång under våren men det tog inte lång tid innan det fastställdes till just den 8:e mars. Under många år var dagen förknippad med framförallt de socialistiska kvinnorna och därför förbjöds firandet i de länder där fascism och nazism hade makten.

När fick kvinnodagen sin internationella legitimitet?

Det skulle dröja ända fram till 1960-talet, då dagen togs upp av den feministiska rörelsen i USA, som den på allvar började firas internationellt och över politiska gränser. 1971 demonstrerade Grupp 8-rörelsen i Stockholm på den 8:e mars. Deras krav var bland annat daghemsplatser åt alla och fri abort.

Det som verkligen har gett den Internationella kvinnodagen dess legitimitet över hela världen och över politiska gränser är FN:s erkännande. År 1977 antog FN:s generalförsamling en resolution som rekommenderade ett allmänt firande av en internationell kvinnodag och 1980 slog de fast just den 8:e mars.

Vad innebär dagen i Sverige 2020?

I Sverige idag innebär det ofta att företag och organisationer lyfter frågor om kvinnors situation och rättigheter på antingen arbetsplatsen som sådan eller ute i världen. En del ger pengar till organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och en del ordnar eller deltar på demonstrationer.

Mitt sociala medie-flöde blir schizofrent en dag som denna. Ena stunden ett ”Grattis alla kvinnor, grattis till oss!”. Blommor köps hem och helt plötsligt känns det som mors dag? Andra stunden ett ”Kämpa på och elda under ilskan och sluta för in i baljan säga grattis” och demonstrationer är det enda rätta. Det tredje inspelet är ”nu passar vi på att hylla dessa kvinnor” och applåder och hejjarop dränker alla kritiska röster. Personligen känns det som om att vi ska fira midsommar blandat med långfredagen blandat med en prisutdelning för kvinnor för att de är kvinnor.

Vad är då rätt sätt?

På ett sätt har alla rätt. Traditioner är våra livs byggstenar. Den eld du har inom dig är den känslan du ska skapa av denna dag, av den internationella kvinnodagen. Problemet är ju att där emellan kommer andra människor, media, och chefen på jobbet med tårta i högsta hugg nu på måndag eller den fantastiska feministen som äntligen kan få prata om sin hjärtefråga utan att bli avsnäst.

Jag har nog alltid varit en mix. Jag kommer gärna med tårtan i högsta hugg för att fira men så diskuterar jag gärna i nästa stund och jag fullkomligt älskar hyllningar. Jag menar, det gör en ju så glad och inspirerad. Sen att dessa människor borde hyllas av fler anledningar och på fler dagar. Det är en annan sak. Inte kvinnodagens fel enligt min mening.

I och för sig är jag likadan i alla andra traditioner och högtider. Människor får fira och forma på sitt sätt, tänker jag. Hellre en mångfald än en enfald av sätt att tolka våra gemensamma dagar och normer.

Så gör som du vill, sköt dig själv och skit i andra och ha en grym 8 mars!

Tips 1: Hannah Lemoine är certifierad normingenjör via Add Gender och skriver ett (medvetet raljant och berättigat bittert) inlägg om grattis-tonen dagen till ära. Läs det i tidningen Syre: https://tidningensyre.se/2020/6-mars/grattis-pa-internationella-kvinnodagen-da-horni/

Tips 2: Befinner du dig i trakterna kring Tyresö imorgon den 9:e mars så är du välkommen att lyssna på mig. Jag föreläser i Bollmoradalens kyrka för Svenska Kyrkan och Tyresö kommun. Välkommen! https://www.tyreso.se/pernilla