Inkludera genom positiv psykologi

Inkludera genom positiv psykologi

Hur kan våra reaktioner påverka andra? Varje dag interagerar vi med andra, både medvetet och omedvetet. Vår normingenjör Aline Groh jobbar som utbildare med fokus på funktionsvariationer, tillgänglighet och bemötande. Här bloggar hon om positiv psykologi och hur vi kan inkludera genom våra reaktioner. I slutet kommer tips från experten!

Språk skapar vår värld. Världen vi upplever skapar vårt språk. Det är svårare att fullt ut uppleva fenomen som vi inte har ord för. Vi människor skapar ord för fenomen som är betydelsefulla för oss. Därför är det viktigt att reflektera över vad vi säger och hur vi uttrycker oss. Vårt språkbruk påverkar nämligen hur vi uppfattar verkligheten.

Vad är positiv psykologi?

Inom positiv psykologi pratar man om vikten av aktiva och konstruktiva reaktioner (till exempel i Martin Seligmans bok Flourish). Positiv psykologi är ett fält inom psykologin som fokuserar på välmående och här har man upptäckt att aktiva och konstruktiva reaktioner är viktiga för välmående. Vad menas med aktiva och konstruktiva reaktioner? Jag ska förklara med ett exempel: Ditt syskonbarn berättar stolt och förväntansfullt för dig att hen ska börja spela fotboll! När du reagerar aktivt och konstruktivt vänder du dig kanske till barnet, ler stort, tittar barnet i ögonen och säger: ”Vad kul! Du verkar se jättemycket fram emot det! Vad tror kommer att vara det bästa med fotbollen?” Du visar intresse med dina frågor och ditt kroppsspråk på ett sätt som funkar för dig och barnet. Det kommer antagligen leda till ett samtal mellan er, som ni lätt kan knyta an till när ni ses nästa gång, kanske efter första träningen eller efter första matchen. Barnet som visar ett intresse för fotboll får möjlighet att sätta ord på det betydelsefulla. 

Våra reaktioner påverkar

En sämre reaktion skulle vara att du tittar lite snabbt på barnet och säger: ”Vad kul!” Du delar barnets glädje men bara för en kort stund. Antagligen blir det inget längre samtal om fotboll. Din reaktion är konstruktiv, men passiv. En annan reaktion som är sämre är om du skulle titta på barnet med en allvarlig min och säga: ”Oj, då måste du vara försiktigt. Det är lätt att man skadar sig när man spelar fotboll. Och är du säker på att ni har pengar för det?” Du är aktiv och visar intresse men din reaktion är destruktiv genom att enbart fokusera på risker och negativa konsekvenser. Och den sämsta reaktionen skulle vara att knappast titta på barnet, och reagera med ett kort: ”hmm…”. Då är din reaktion både passiv och destruktiv. 

Genom att vi visar intresse med vårt kroppsspråk och med öppna frågor som leder till utforskandet av möjligheter, styrkor och positiva egenskaper påverkar vi att vi själva och våra samtalspartner uppfattar verkligheten utifrån ett positivt perspektiv. Det betyder inte att vi ska mörka möjliga risker, men om vi börjar med ett positivt perspektiv kan vi uppmärksamma styrkor som kan hjälpa oss att hantera riskerna. Därför är aktiva och konstruktiva reaktioner ett så effektfullt verktyg för välmående och för att kunna inkludera.

Inkludera genom positiv psykologi

Men hur kan det stärka inkludering? Tänk själv: Hur lätt skulle det vara för dig att reagera aktivt och konstruktivt på barnets fotbollsglädje om barnet är kille, tjej eller icke-binär? Om barnet är svart eller vit? Om barnet är kristen, hindu eller muslim? Om barnet har en fysisk, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Om barnets familj är medelklass eller arbetarklass? Generellt sett är det nog lättare att vara aktivt och konstruktivt om barnets förutsättningar är bättre, det vill säga om vi inte behöver oroa oss för om barnet kan bli utsatt för exempelvis rasism eller funkofobi eller om det finns omklädningsrum där barnet känner sig bekväm och en toalett som barnet kan använda.

Dessutom är det lättare att vara aktivt och konstruktivt om du delar barnets perspektiv i viss utsträckning, till exempel om du har samma trostillhörighet och klassbakgrund. Och det är lättare att vara aktivt och konstruktivt om du vet mycket om den andres perspektiv. Men hur kan du veta mycket om den andres perspektiv om du inte delar erfarenheten? Lösning: Genom att du ställer aktiva, konstruktiva frågor och lyssnar (vi har tidigare skrivit om att bemöta polarisering här). Genom att du inte låter era olikheter och din okunskap bli ett hinder som leder till riskfokus. Utan genom att istället se det som en möjlighet att lära dig något nytt. Då kommer det att bli lättare och lättare med tiden. Samtidigt kommer du att lära dig mer om den andres styrkor och kompetenser.

Tips från normingenjören

När ett syskonbarn, en kollega eller en granne berättar en positiv nyhet för dig, försök att alltid svara aktivt och konstruktivt. Ibland kommer det vara lätt för dig, ibland kommer det att vara svårare. När det är svårare – reflektera över anledningen och ta tillvara på möjligheten att lära dig något nytt om någon annans perspektiv- och inkludera.

Aline
Författare: Aline Groh
Kontakt: aline.groh@addgender.se

Mer från bloggen

#Sheforhe missförstås i ren chock

Jag tycker att kritiken mot meningen “Många män tar sin tillflykt till dataspel och pornografi och lever isolerade, utan nära relationer” är befogad. Vi har inte råd att förlora de män som läser den meningen och totalt stänger av all form av lyhördhet inför budskapet i stort. Vi som arbetar för jämställdhet måste vara mer finkänsliga och undvika att stereotypisera och generalisera i sammanhang där det inte är nödvändigt. 

Läs mer >>

Domstolsverket

Domstolsverket är en statlig myndighet som lyder under regeringen och fungerar som service organisation till domstolarna i landet. Sveriges Domstolar är samlingsnamnet för domstolarnas verksamhet och där ingår de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden och Domstolsverket.

Läs mer >>
Inkludera genom positiv psykologi

Att möta motstånd i förändringsarbete

Verktyget Risk Acceptance Ladder används för att bedöma varför människor fortsätter med beteenden som de vet är skadliga, eller varför de inte deltar i beteenden de vet är bra. Julie Dirksen, edtech-guru och författare till boken “Design for how people learn”, har omarbetat Risk Acceptance Ladder till tolv olika steg som åskådliggör var och varför människor kan köra fast i till exempel ett lärande eller ett förändringsarbete.

Läs mer >>