Vilka normer formar er skola, förskola eller fritidshem?

I riktning mot Agenda 2030 och FN:s globala mål för hållbar utveckling vill vi hjälpa er att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja ett livslångt lärande för alla. 

Därför lanserar vi nu Normplattform för pedagogisk verksamhet, som täcker skola, förskola och fritidshem. 

Tillsammans kartlägger och undersöker vi de normer och värderingar som präglar er skola. För att samtidigt föreslå konkreta aktiviteter för att ta er framåt

Normplattformen för pedagogisk verksamhet

Normplattformen kartlägger verksamheten genom en digital insats som sammanställs i en matnyttig rapport till er. Detta är ett smidigt sätt att organisera det normkritiska arbetet. 

Verktyget är digitalt och kan användas av arbetslag för att sätta igång det egna arbetet utifrån elevgruppens eller kollegors behov. 

Kollegor kan bilda årskursöverskridande arbetsgrupper som arbetar med en del var och sedan delger varandra det man kommit fram till. 

Ledningen kan använda verktyget för att strukturera arbetet och göra upp en plan. 

Normplattformen för pedagogisk verksamhet är utvecklad av våra normingenjörer som också är legitimerade lärare och förskollärare. De har sammanlagt 23 års erfarenhet av att arbeta i skola och förskola, och har vidareutbildat sig inom genus och normkritik på universitetsnivå.

Add Genders Certifierade Normingenjörer verkar inom en rad olika branscher, men vi besitter alla normingenjörens breda kunskap inom likabehandling, jämställdhet och inkludering i kombination med organisationsförståelse och företagsmentalitet. I dagsläget är vi över 70 normingenjörer i nätverket. Add Gender som är motorn bakom har jobbat som konsulter inom jämlikhet sedan 2008.

Normplattformens sex perspektiv   

Genom att titta på er verksamhet utifrån Normplattformens sex olika perspektiv skapar ni er en visuell förståelse kring hur verksamhetens arbete för inkluderande normer kan utformas.

Undervisning och material

Denna del visar det som sker i klassrummet och val av exempel, läromedel och stoff. Det handlar även om vad som redan existerar underförstått inom undervisningen eftersom det är en del av normen, och vad som behandlas som något särskilt och ovanligt och blir till en temavecka.

Kommunikation och interaktion

Här tittar vi på vilka normer som signaleras genom elevernas sätt att kommunicera med varandra, men också vårt sätt att kommunicera och interagera med eleverna och med varandra i personalgruppen. 

Demokrati och medbestämmande

Detta handlar om hur både elevers och kollegors medbestämmande ser ut, vem som sätter agendan och avgör vad som ses som relevant eller inte relevant.

Kunskap och reflektion

Här handlar det främst om lärarnas men även elevernas kunskaper, möjligheter till självreflektion och utvecklingsprocesser när det handlar om normer, hur de uppstår, och vilka konsekvenser de får för vem som har makt och handlingsutrymme. 

Styrning och administration

Ett område som tittar på ledningens prioriteringar, rekrytering, fördelning av pengar och tid. Handlar också om likabehandlingsplan, policys, rutiner, blanketter, klassindelning, betygsättning, läsårsplanering och liknande.

Fysisk, digital och social miljö

Denna del fokuserar på sådant som möbleringen och placering i rummen, utemiljön och hur den används. Det handlar om vilka som stort eller litet handlingsutrymme i rummet, på gården, i matsalen, samt på de dolda ytor där inga vuxna ser vad som sker.

Hur går det till?

Kartläggningen genomförs digitalt och mynnar ut i en visuell rapport där vi föreslår aktiviteter. Dels synliggörs i rapporten vad som behöver lösas omedelbart och dels får ni en skräddarsydd och långsiktig strategi. 

Skolan kan arbeta med alla delar samtidigt eller utgå ifrån det som är viktigast utifrån skolans egna förutsättningar. 

Tillsammans bygger vi mer hållbara och inkluderande normer för framtiden! 

Mer från bloggen

Freja Buzzi om normkritik i praktiken

Varje termin tar Add Gender in praktikanter, som kommer att bli framtidens experter på arbetsmarknaden inom jämställdhet, mångfald och inkludering. I det här inlägget berättar Freja Buzzi om sig själv och sin praktik på Add Gender.

Läs mer >>

E.on

Jämställd rekrytering År 2025 ska 100 procent av E.ON’s energi vara utvunnen från förnybara och återvunna källor, ett högt satt mål som kräver innovation. En

Läs mer >>

Var kommer du ifrån, egentligen?

Ulrika Husmark berättar om vithetsnormen utifrån en insikt hon fick på tunnelbanan. Här ger hon några tips för att inte vara en vardagsrasist. Rasism behöver alltså inte bara vara extrema, hatiska kommentarer. Vardagsrasism är något många av oss utövar, ofta utan att tänka på det. Du som är privilegierad och sällan utsätts för kränkningar kan dessutom ha svårare att se din egen maktposition och förstå andras utsatthet. 

Läs mer >>