Normingenjörens verktyg

Principer för etiskt AI-användande

Normingenjören Regina Petrushenko har skrivit ett intressant inlägg om användning av AI, läs gärna och fundera själv!

Idag använder fler och fler artificiell intelligens i jobb, studier och till och med i vardagen. Jag har följt diskussionen kring lärare som måste kämpa med elever som använder AI istället för att skriva sina skolarbeten själva, och där konsekvensen blir att de faktiskt inte lär sig något. Samtidigt går det inte att förneka att AI är väldigt hjälpsamt, tidssparande, och kan ta våra kunskaper till nya nivåer. Så vad är skillnaden mellan den bra och den dåliga användningen av AI? Låt oss ställa upp principer! Jag har hittat tre.

1.      Principen om grundkunskaper

AI-användaren behöver ha tillräckligt mycket kunskap i frågan som hen ber AI om hjälp med, för att kunna bedöma resultatet. Hen behöver veta tillräckligt mycket fakta, meningsbyggnad och kontext för att se om några fel har smugit sig in, om svaret är relevant, och om något saknas.

2.      Principen om nödvändighet

Som vi vet, använder AI stora mängder resurser när det används, men det är inte bara därför som AI-hjälp behöver begränsas till enbart det nödvändiga. Det är också för att hjärnan behöver användas, lösa problem, och tänka själv. Vad händer om du aldrig läser en bok, utan bara ber AI om sammanfattningen varje gång? Vad händer när ingen längre skriver sina mejl själv, utan alla använder samma AI-drivna meningar? Det blir ett fördummande av kommunikation, eftersom man blir smart av att tänka själv. Fråga dig själv: behöver jag AI i just den här uppgiften?

3.      Principen om ärlighet

Det har hittills varit enkelt att se vad som är skapat av AI; text, bilder, video. Men när AI blir allt bättre, så är det lätt att tänka sig att det till slut kommer att bli nästan omöjligt, eftersom AI kommer att vara så bra på att härma människor. Så det kommer bli allt viktigare att vara ärlig om hur man har använt AI, vilka delar av ens arbete som man fått hjälp med.

Följer man dessa principer, kommer det att bli lättare att använda AI på ett etiskt sätt. Det finns en generationsskillnad här också, där AI blir ett självklart verktyg för barn och unga idag som det inte går att klara sig utan, medan för äldre blir AI mer en bonus. Det som är oroande är om unga inte lär sig tänka kritiskt, eller om det inte anses värt att söka information på andra sätt längre. Möjligheterna är samtidigt stora; vad kan mänskligt tänkande uppnå med AI:s hjälp? Möjligheten att få tillgång till kunskap man annars inte skulle få är ovärderlig, och jag tror alla som har använt AI någon gång har märkt vilken enorm potential den har. Men precis som vi gjorde en gång med sociala medier, så behöver vi nu sätta upp normer för användning av AI.

Vad tycker du? Hur vill du se AI användas på ett etiskt sätt?

Författare: Regina Petrushenko
Kontakt: regina.petrushenko@addgender.se

Mer från bloggen

Normingenjörens verktyg

Om sociala normer: Efter Efter Morris

Vad händer när man inte följer sociala normer? Jenny Claesson skriver om detta efter att ha läst boken Efter Morris av författaren Frida Spikdotter, om hur hon själv blev inspirerad att bryta mot normer.

Läs mer >>
Normingenjörens verktyg

Kan samtalsträffar med barn skapa en mer jämställd värld?

Ulrika Husmark berättar om hur hon jobbar med att öka medvetenheten om jämställdhet hos barn. ”Nästa termin kommer jag därför att starta samtalsträffar för mina nio- och tioåriga barn och deras kompisar. Mina barn påverkas mycket att sina kompisar och jag tror därför det är viktigt att få med även vännerna på tåget. På träffarna kommer vi varva lekar, charader och värderingsövningar med massage, kortfilmer och samtal.”

Läs mer >>
Normingenjörens verktyg

En norminnovativ framtid!

För att stötta organisationer i jakten på nya sätt att navigera i komplex och snabbföränderlig terräng har Malin Lindberg som innovationsforskare tillsammans med Add Gender och en upplevelsedesigner utvecklat en helt ny tjänst för norminnovativ utveckling.

Läs mer >>