I det här blogginlägget har vi Add Genders Jenny Claesson, som ger råd om att “follow the money” när det gäller jämställdhet i organisationen. Hur gör du gender budgeting? I texten finns exempel på det du kan börja med redan nu!
Ett år är slut och ett nytt har just börjat, saker ska utvärderas på olika sätt. Kanske är du inblandad i att utvärdera budgetåret och ingår kanske också i gruppen som ska lägga budget för detta år? Då kan gender budgeting vara en hjälp i ditt arbete.
Gender budgeting eller jämställdhetsbudgetering handlar om att ta på sig speciella glasögon när du gör eller analyserar en budget. I olika steg undersöker du om budgeten stöttar organisationens uppsatta jämställdhetsmål (har ni inga mål på området kan det vara ett sätt att hitta områden att sätta mål kring). Analysen gäller inte bara poster i budgeten som rör jämställdhet utan hela budgeten ska analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Bidrar budgeten till ökad jämställdhet? Finns det delar av budgeten som motverkar jämställdhet?
Vi vill gärna tro att vårt samhälle är objektivt och logiskt uppbyggt, men det finns skillnader överallt. Till exempel kan resultatet från statligt finansierad forskning leda till olika stor nytta för kvinnor respektive män. Utgångspunkten för gender budgeting är att budgetar inte är neutrala. Även om vi inte tror det så laddar vi dem med värderingar och normer. Vi har massor av omedvetna fördomar, såklart även om ekonomi och resursfördelning. Finns det mätbara systematiska skillnader mellan den service eller de kundvillkor kvinnor och män får? Får kvinnor och mäns ärenden lika lång handläggningstid inom offentlig sektor och ses kvinnor och män som lika viktiga kunder i bilhallen? Var läggs resurserna? Vi har skrivit mer om vikten av statistik i jämställdhetsarbete här: På tal om kvinnor och män.
Tillgångar och resurser är mer än bara pengar, även antalet anställda i offentlig sektor och arbetsgivarperspektivet är relevant att titta på när vi pratar om gender budgeting. Det kan vara hur förmåner eller tid med chefen fördelas.
Gender budgeting i tre steg
Är du ett fan av tv-serien The Wire så känner du igen frasen “follow the money” och så som vi organiserat vårt samhälle så är pengar och budgetar ett bra sätt att se vad som prioriteras. Det kan säga lika mycket om en organisation; både vad som INTE är med i budgeten som vad som får stora potter i budgeten.
Första steget är att sätta sig in i och förstå jämställdhetsmålen (globalt, EU, nationellt, lokalt) och att anlägga ett genusperspektiv på nuläget. Man försöker svara på frågan: hur ser läget ut idag, är jämställdhetsmålen uppnådda, varför inte?
Andra steget är att titta på själva budgeten och dess konsekvenser för kvinnor och män. Självklart kan du även lägga till gruppen icke-binära eller kombinera kön med andra målgrupper av intresse för din verksamhet, det kan handla om ålder, funktion eller något annat.
Tredje steget är att titta på representationen i gruppen som bereder och beslutar om budgeten. Hur ser den ut? Vems perspektiv riskerar att glömmas bort?
Viktiga budgetposter
För att addera ännu fler lager i analysen så finns det fler resurser än pengar, även tid eller service kan vara viktiga resurser. Därför kan en jämställdhetsanalys av en organisation även fokusera på sådana resurser, där man ser om det är skillnad mellan kvinnors och mäns tillgång till budgetpåverkande poster. Några exempel på poster som kan undersökas är:
- vidareutbildning/konferenser
- intern representation
- bekostade medlemskap/prenumerationer
- bekostade årskort för pendling
- arbetskläder
- teknisk utrustning
Ställ nya frågor till budgeten
Har du något att göra med budgetarbete, så kanske du ska testa att ställa nya frågor till budgeten och se vad du får för svar? Du behöver inte ändra något i budgeten just direkt, men du vet i alla fall vilka konsekvenser din budget får för jämställdheten. Ju mer du vet desto bättre beslut fattar du.
Sammanfattningsvis några frågor du kan ställa till din egen organisations budget:
- Vem är med och bestämmer budgeten? Hur ser representationen ut?
- Vilka konsekvenser får den här budgeten för kvinnor, män, flickor och pojkar?
- På vilka sätt bidrar budgeten till att jämställdhetsmålen uppnås?
- Vad saknas i budgeten idag som hade haft påverkan på jämställdhetsmålen?
Exempel: jämställdhetsbudgetering av myndighet
För att göra det mer konkret kan vi använda en myndighet som exempel. Sätt att börja analysera om resursfördelningen är jämställd kan vara att titta på:
- Pengar som myndigheten betalar ut: hur stor del av dessa utbetalningar kommer män respektive kvinnor till del?
- Tillgång till myndighetens tjänster, stöd och service: vem använder myndighetens e-tjänster, får del av coachning, kunskap, service och så vidare.
- Tid som myndighetens personal lägger ner: hur stor del av den tiden kommer män respektive kvinnor till del? Det kan till exempel handla om att handlägga ärenden, hantera omprövningar, ta hand om frågor i kundtjänst eller att utveckla digitala tjänster som målgruppen kan använda.
- Myndighetens förmåga att leverera enligt målen för jämställdhet: om myndigheten har en inriktning eller handlingsplan för jämställdhetsintegrering är det viktigt att säkerställa att det finns tillräckligt med avsatta resurser för att genomföra det som beslutats.
