Hur kommer jämställdhetsarbetet se ut i framtiden? Det är enkelt att svara på, eftersom framtiden redan är här! I det här inlägget får vi lära oss om digitala verktyg för jämställdhet och inkludering av innovationsforskaren och normingenjören Malin Lindberg.
Under de senaste åren har jämställdhetsområdet börjat digitaliseras, precis som många andra områden i samhället. Som innovationsforskare har jag med stort intresse följt utvecklingen av digitala verktyg för att arbeta med jämställdhet och inkludering i företag, föreningar, myndigheter och andra organisationer.
I två forskningsrapporter har jag studerat nästan 30 olika digitala verktyg som utvecklats i Sverige under de senaste åren. Dessa verktyg har en stor variation av olika format, funktioner, målgrupper och utvecklare.
Gemensamt för verktygen jag studerat är att de tillvaratar den digitala tekniken för att möjliggöra interaktivitet, lärande och engagemang hos användaren. Den används till exempel för att kombinera text, bild, film och ljud på ett sätt som engagerar användaren på flera olika sätt. Den används även för att systematiskt vägleda användaren genom olika moment och även påminna om att regelbundet använda verktyget i det dagliga arbetet.
I rapporterna drar jag slutsatsen att verktygen behöver göra det möjligt att arbeta med jämställdhet och inkludering på ett innovativt, kunskapsbaserat och systematiskt sätt, för att de ska kunna bidra till reell och långsiktig förändring i organisationer och samhälle.
En mångfald av digitala verktyg
I mina rapporter studerar jag digitala verktyg som har formen av allt från appar såsom Power Up – som hjälper till att identifiera och bemöta härskartekniker i vardagen – till webbplatser såsom Richer Business – som guidar utvecklingen av jämställda och inkluderande affärsmodeller.
Vissa verktyg är avsedda för att sammanställa och visualisera statistik (t.ex. Jämställdhetskartan), medan andra för att mäta och berätta om nuläget i en verksamhet (t.ex. Make Equal Stories). Några verktyg är avsedda för att vägleda systematiska insatser (t.ex. Jämlikhetsresan) och ytterligare andra för att öka kunskapen genom utbildning (t.ex. Vkna:s jämställdhets- och mångfaldsverktyg).
De flesta av verktygen riktar sig till medarbetare och chefer på arbetsplatser, men några har andra målgrupper såsom privatpersoner eller föreningsaktiva. Vissa är riktade till en viss bransch eller verksamhetsområde, såsom besöksnäringen (t.ex. Schyst vardag) eller golfidrott (t.ex. Vision 50/50). Några verktyg har utvecklats av konsulter eller forskare, medan andra har utvecklats av föreningar eller myndigheter. Flera av verktygen har utvecklats i samarbete mellan näringsliv, akademi och samhälle.
Eqtech- en framväxande bransch
Flera av verktygen omfattar aktiverande digitala funktioner, ofta i kombination med analog rådgivning, processledning, utbildning m.m. för att kunna skapa en mer djupgående och skräddarsydd förändringsprocess. Min analys visar att just denna innovativa kombination av digitala och analoga funktioner kan vara avgörande för att verktygen ska möjliggöra reell och hållbar förändring i organisationer och samhälle.
För att uppfylla sin mest grundläggande aktiverande funktion behöver samtidigt tilltänkta målgrupper informeras om verktygens existens och motiveras att använda dem. Dessutom behöver det finnas en köpvilja och upphandlingsförfaranden som gör det möjligt för organisationer att betala för de verktyg som bygger på kommersiella affärsmodeller. Där kan den innovativa strategin att samla och kommunicera området som en framväxande bransch vara vägen till en breddad nationell och global marknad – potentiellt under den föreslagna paraplybenämningen #eqtech.
