Inlägg av Emil Åkerö

Den bögiga rösten – hur omedvetna fördomar påverkar rekryteringen

I en nyligen publicerad undersökning konstateras att den man som har en feminint kodad röst och kroppsspråk, och kvinnor som har manligt kodat kroppsspråk, utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. Detta beror, enligt forskarna, på att den som möter personen lätt faller för stereotyper och gärna utgår från en ”gaydar”, det vill läsa läser personen som homosexuell.

Diskriminering är när någon behandlas sämre med grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna (där sexuell läggning ingår). Hur kommer diskrimineringen in i det hela, undrar nu den uppmärksamma läsaren? Att vi uppfattar personer på ett visst sätt betyder ju inte nödvändigtvis att vi behandlar dem sämre.  För att svara på det kan vi gå till ett annat forskningsresultat, från Linnéuniversitetet och Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi.

– Om man ska sammanfatta läget så är inkomsterna bland icke heterosexuella män lägre än för heterosexuella män och om man tittar länsvis så samvarierar attityder och inkomstskillnaderna. Det vill säga ju sämre attityd mot homosexuella, ju större löneskillnader och desto sämre chans för den homosexuella att få jobb. Det är statistiskt säkerställt.

Så sa Hammarstedt när jag intervjuade honom för några år sedan, och sedan fortsatte han: ”Det är även så diskriminering mot homosexuella män slår mer i manliga yrken, ju fler män det finns desto större risk att bli diskriminerad. Det är samma för icke heterosexuella kvinnor i kvinnodominerande yrken. Det ger en ny dimension av könsskillnader och den könssegregerade arbetsmarknaden.”

Mats Hammarstedt

Bild på Mats Hammarstedt, från Linnéuniversitets hemsida

Det är alltså så att könsmönster påverkar rekryteringen för den man som uppfattas som feminin i en bransch som domineras av en viss form av maskulinitet, och vice versa. Det här är i sig något som inte sker medvetet utan bygger på omedvetna fördomar som vi alla bär med oss, på normer som vi inte ser förrän något får oss att märka dem. Det här är vad vi på Add Gender synliggör och arbetar med, och vad jag som specialist på HBTQ-frågor gärna kommer och pratar och hjälper till att kompetenshöja kring. Att jobba med förändring och normer kan vara utmanande, men det är också en form av upptäcktsfärd där man får nya perspektiv och verktyg genom livet.

Emil Åkerö

Vad är normer

Normer är grundläggande i ett samhälle, de skapar ordning och trygghet och hjälper oss att navigera. Men normer är på samma sätt som makt något neutralt, det vill säga det finns både negativa och positiva konsekvenser av normer.

Det finns många felaktiga föreställningar om normkritik, till exempel att det går ut på att alltid vara kritisk (som i negativ) till normer. Men det svenska ordet kritik är inte enbart negativt, det handlar mer om att undersöka. Du kan få både positiv och negativ kritik till exempel. Normkritik är som källkritik, en metod för att säkerställa. Eller som kulturkritik, du tittar på ett verk och ser hur det hänger ihop med andra verk, vad som är bra, vad som är mindre bra och beskriver helheten. Normkritik är ett verktyg i en större verktygslåda, inte en absolut lösning på alla problem, lika lite som att källkritik är det.

Jag pratar oftast om normmedvetenhet istället, och man kan säga att det finns två grundläggande saker du gör i ett normkritiskt/normmedvetet arbete.

  1. Undersöker vad som skapar avvikelse istället för att undersöka den som avviker från normen
  2. Undersöker vilka konsekvenser (positiva som negativa) olika normer får

Normkritik handlar alltså om att synliggöra konsekvenser och hur de påverkar människor, inte om att skapa miljöer där alla är exakt likadana. Vi får med normkritik en förståelse för vad som omger oss, vilka som gynnas och/eller missgynnas av olika normer och kan utifrån det ta ställning till om detta är något vi behöver åtgärda. Som normchef så arbetar jag med interna normer, dels de vi har på företaget men också i processer och ute hos kunder. Mitt arbete är att undersöka och arbeta med vilka normer som ingår i arbetskulturen. Vad kan vi prata om? Hur ser personalgruppen ut? Vad vill vi?

Vi på Add Gender arbetar salutogent, det innebär att vi utgår från friskhetsfaktorer och fokuserar på vad som är bra och fungerar. Kopplat till normkritik kan man säga att vi tittar på och stärker de normer som ger positiva (eftersträvansvärda) effekter i en kultur. Vi undersöker och förhåller oss också till de normer som ger negativa (nedbrytande) effekter i en kultur men fokuserar på lösningar för att stärka de positiva normerna mer. För att göra detta kartlägger vi organisationens normplattform och hjälper till att staka ut vägar och ta fram verktyg för att stärka det som redan är bra. Vill er organisation vara framåtsyftande och utvecklingsfokuserad eller en traditionell och mer konservativ? Då är en normkartläggning ett bra hjälpmedel för att se om era normer speglar den eftersträvade företagskulturen och hur det påverkar arbetet både internt och externt.

Så, vill du arbeta för en starkare arbetskultur med tydligt fokus på era kärnvärden, hör av dig till oss.

Emil Åkerö

Varför ska du komma ut?

Idag är det internationella komma ut-dagen, en dag att ha ambivalens inför. För två veckor sedan kom en av de största skateboardåkarna ut som homosexuell, Brian Anderson. I samband med detta sa Anderson bland annat detta:

“I think about how I felt when I was younger, totally scared — a lot of these kids don’t have hope,” he said. “To hear what I went through and how everything got better for me and how I felt a lot happier and felt more free and didn’t have all this shame buried inside my body… to convey that message was really important to me.”

Just komma ut och öppenhetsbegreppet är något som intresserar mig, för några år sedan skrev jag en rapport som heter Öppenhetsdoktrinens konsekvenser som handlar om just synen på öppenhet. Om jag ska sammanfatta den kort kan jag säga att vi i västvärlden och Sverige har en dogmatisk syn på öppenhet och homosexualitet, målet är att alla alltid ska vara öppna – vilket också skapar bilden av en viss homosexualitet som fungerar på ett visst sätt och följer ett visst bestämt manus. Den här synen på öppenhet säger en hel del om vårt samhälle och vilka normer vi lever med. Vem får vara med och leka, om det avvikande måste vara på ett visst sätt?

Men det är naturligtvis viktigt att förebilder som Anderson finns, och att människor är fria att prata om sig själva och att begränsade normer bryts. Min poäng är just att normer korsas och möter varandra och får olika konsekvenser. Det är när vi synliggör normer och deras mönster som vi ser dessa konsekvenser, och hur normer påverkar olika sorters människor på olika sätt. Detta intresserar och engagerar mig.

Vill du veta mer om detta kommer Jag gärna och berättar mer om rapporten, om normer och främst om konsekvenser. Vi kan tillsammans kartlägga era normer och se vilka konsekvenser, positiva som negativa, de får. För samtidigt finns också alltid friskhetsfaktorer som uppstår av normerna hos er. Eller så tar vi bara en lunch och så förklarar jag varför jag är kritisk till krav på öppenhet men tycker det är viktigt att offentliga personer är så öppna som möjligt.

Emil Åkerö