Det osynliga våldet i nära relationer

Vad tänker du på när du hör eller läser ordet ”våld”? Kanske ser du knuffar, slag och stryptag framför dig?

Fysiskt våld kan vara livsfarligt och ska aldrig förringas, men det finns en annan våldsform som är minst lika vanlig – och farlig. Nämligen psykiskt våld.

Psykiskt våld är mer diffust, svårare att sätta fingret på och är därför knepigare att uppfatta och bevisa, än fysiskt våld. Psykisk misshandel riktar sig mot en persons självkänsla i syfte att dominera, kontrollera och förödmjuka. Våldet kan leda till stress som påverkar den fysiska hälsan i form av högt blodtryck, magsår, huvudvärk, muskelvärk och mag-tarmproblem. Även det psykiska välmåendet påverkas med följder som depression, panikångest, sömnsvårigheter, ätstörningar, självmordstankar och skadad självkänsla, även lång tid efter att misshandeln har upphört.

Nytt uppdrag för Jämställdhetsmyndigheten

Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att ta fram arbetssätt för kommuner att sprida information om våld i nära relationer och hur kontakt kan tas med våldsutsatta, under coronaviruset (läs mer här). Det är självklart bra och behövligt. Eftersom de flesta förknippar våld med fysisk ”kroppslig” misshandel vill vi passa på att informera om psykisk ”mental” misshandel, eftersom det är minst lika vanligt. 

Några former av psykisk misshandel

  • Kontroll – Personen vill veta exakt var du ska, vem du ska träffa och när du kommer hem. Du kan också bli beordrad hur du ska källsortera, hur du ska klä på barnen eller hur du ska boka in en hantverkare.
     
  • Värme och kyla – Ena stunden får du beröm och omtanke, sekunden efter utsätts du för ilska och nedlåtande kommentarer.
  • Kritik och anklagelser – Du får höra att du är för känslig, för noggrann, för slarvig, för tystlåten. Kritiken kan också komma mer inlindad som ”goda råd”, som ger sken av att vilja hjälpa dig.
  • Humörsvängningar – Du utsätts för stora och plötsliga humörsvängningar utan anledning. Personen reagerar olika från gång till gång, det finns ingen logik eller möjlighet att förstå vad som gör hen upprörd. Konsekvensen blir att du går på äggskal för att inte irritera och lägger mycket energi på att försöka läsa av den andras humör.
  • Förnedrande förväntningar – Personen kräver omöjliga eller omotiverade saker av av dig, som att du ska släppa allt du har för händer så fort hen vill dig någonting, eller att du ska förstå hens behov utan att du har blivit upplyst om det.
     
  • Undviker sakfrågan (derailing på engelska) – När du ifrågasätter hens beteende eller försöker reda ut en konflikt byter personen samtalsämne och svarar inte på dina frågor. Samtalet följer ingen logik och du blir bara mer förvirrad.

Vem som helst kan drabbas

Du som läser detta tänker kanske att inget av det där skulle kunna hända dig, eftersom du inte tillåter sådant beteende: “Jag skulle säga ifrån, och lämna en sådan relation direkt.”

Eller så tror du att det bara är en viss slags personer som råkar illa ut och utsätts för psykisk misshandel; till exempel människor med trasslig barndom och dåligt självförtroende, eller personer som inte kan sätta gränser.

Men faktum är att vem som helst kan drabbas, eftersom psykiskt våld kommer gradvis och smyger sig på. Relationen börjar ofta med mycket starka positiva känslor. Du får höra att du är fantastiskt och underbar, och tänker att er kärlek är speciell och stark. Det är först senare som kritiken börjar, och till en början är den diskret förpackad. “Jag tycker mer om dig när…” “Vad fin du är när du inte…”

Svårt att upptäcka

Tillslut blir du så van vid kritiken att du ser den som normal. Din uppfattning om rätt och fel har successivt förskjutits mot en acceptans som du tidigare skulle ha protesterat mot. Din självkänsla har fått sig en rejäl törn och du vet inte längre vad du själv tycker.

Det finns en uppfattning att bara kvinnor utsätts för misshandel och att det alltid är en man som är förövare. Men självklart kan även män leva i kränkande relationer, och psykisk misshandel förekommer också i samkönade relationer. Det kan till och med vara mer stigmatiserande för en man som utsätts, eftersom normer gör gällande att män ska vara starka och osårbara.

Psykisk misshandel kan vara svår att upptäcka.

Låt oss därför jobba extra hårt för att minska våldet som inte syns.

Om Ulrika Husmark

Ulrika Husmark är normingenjör på Add Gender och särskilt stark inom området inkluderande kultur.

Lämna en kommentar